Överlåtelseavgift och pantsättningsavgift 2026 – belopp och vem som betalar

Överlåtelseavgiften för en bostadsrätt är 1 480 kronor 2026 om föreningens stadgar följer riktpunkten i lagens förarbeten, 2,5 procent av prisbasbeloppet. Pantsättningsavgiften är 592 kronor med riktpunkten 1 procent. Lagen sätter inget tak. Föreningen får ta ut avgifterna bara om stadgarna säger det, och stadgarna avgör hur stora de är och vem som betalar. Pantsättningsavgiften tas bort genom lag (2026:486) när det nya bostadsrättsregistret börjar användas, enligt Lantmäteriets plan den 1 januari 2030.

Vad avgifterna blir i kronor

Förarbetena anger riktpunkterna i procent av basbeloppet, och HSB:s normalstadgar räknar i procent av prisbasbeloppet, som är 59 200 kronor 2026 och 59 600 kronor 2027. Procentsatsen står i stadgarna. 2,5 och 1 procent är riktpunkterna och taket i HSB:s normalstadgar, men en HSB-förening kan med HSB:s godkännande ändra till högst 3,5 respektive 1,5 procent, och andra stadgar kan ha andra tal.

Vilket års prisbasbelopp som gäller bestäms också av stadgarna. I HSB:s normalstadgar räknas överlåtelseavgiften på prisbasbeloppet när du ansöker om medlemskap, och pantsättningsavgiften på beloppet när föreningen får besked om pantsättningen.

Räkneexempel: Du köper en bostadsrätt i en förening med HSB:s normalstadgar och ansöker om medlemskap i november 2026. Överlåtelseavgiften blir 2,5 procent av 59 200 kronor, alltså 1 480 kronor. Fakturan kommer efter tillträdet, så enligt HSB:s kommentar är det du som betalar den. Banken underrättar föreningen om pantsättningen i januari 2027, och pantsättningsavgiften blir 1 procent av 59 600 kronor, alltså 596 kronor. Sammanlagt betalar du 2 076 kronor till föreningen. Med 3,5 och 1,5 procent i stadgarna hade det blivit 2 072 plus 894 kronor, alltså 2 966 kronor.

Lägg beloppen i kalkylen för det du behöver ha sparat, till exempel i kontantinsatskalkylatorn. De är små jämfört med månadsavgiften, och det som avgör om föreningen blir dyr på sikt är snarare dess lån, se skuld per kvadratmeter.

Lagen sätter inget tak

Bostadsrättslagen säger bara att föreningen får ta ut överlåtelse- och pantsättningsavgift om det anges i stadgarna, och att stadgarna ska ange om avgifterna kan tas ut och grunderna för hur de beräknas. Någon procentsats står inte i lagen. Bortsett från en spärr för upplåtelseavgift vid ombildning (se nedan) är det enda tak lagen anger avgiften för andrahandsupplåtelse: högst 10 procent av prisbasbeloppet per år, alltså 5 920 kronor 2026.

Procentsatserna kommer från förarbetena till 1991 års bostadsrättslag. Där skriver departementschefen att avgifterna bör sättas efter föreningens självkostnad och inte bör bero på köpeskillingen. Som rimlig riktpunkt anges 2,5 procent av basbeloppet för överlåtelseavgiften, det tak HSB:s mönsterstadgar redan hade, och 1 procent för pantsättningsavgiften. En särskild lagregel om beloppet ansågs inte behövas.

Lagen förbjuder alltså inte en högre procentsats, men enligt förarbetena ska avgiften spegla föreningens kostnader. Andra särskilda avgifter för sådant föreningen ska göra enligt lag får den inte ta ut, utöver dem som räknas upp i lagen.

Vem betalar?

Lagen säger inte vem som betalar. Det ska framgå av stadgarna.

• Överlåtelseavgiften kan enligt förarbetena bäras av säljaren eller köparen, och lagen lämnar valet till stadgarna. I HSB:s normalstadgar tas den ut av bostadsrättshavaren, och HSB:s kommentar säger att det är den som är bostadsrättshavare när fakturan skickas som ska betala.
• Pantsättningsavgiften betalar den som pantsätter bostadsrätten, i regel köparen som tar ett bolån. Avgiften betalas till föreningen eller till dess förvaltare.

Läs stadgarna innan du skriver på. Föreningen eller mäklaren kan lämna dem. Om det inte är tydligt vem som betalar överlåtelseavgiften kan köpare och säljare komma överens om det i överlåtelseavtalet.

Tar föreningen ut pantsättningsavgift kan den tas ut igen varje gång föreningen underrättas om en ny pantsättning, till exempel när du flyttar bolånet till en annan bank och den nya banken underrättar föreningen. Banken kan dessutom ta en egen avgift för att hantera pantsättningen, se Avgifter på bolånet.

Vad avtalet i övrigt måste innehålla, och när det blir ogiltigt, står i Överlåtelseavtal för bostadsrätt.

Pantsättningsavgiften tas bort

I dag antecknar föreningen pantsättningar i sin lägenhetsförteckning, och avgiften ska täcka det arbetet. Med lagen (2026:484) om bostadsrättsregister ska pantsättningar i stället registreras hos Lantmäteriet. Därför ändras 7 kap. 14 § bostadsrättslagen genom lag (2026:486).

Gällande lydelse, första stycket:

Varje medlem ska betala en avgift till bostadsrättsföreningen i form av en insats när bostadsrätt upplåts till honom eller henne. Föreningen har dessutom rätt att ta ut en årsavgift för den löpande verksamheten samt, om det anges i stadgarna, upplåtelseavgift, överlåtelseavgift, pantsättningsavgift och avgift för andrahandsupplåtelse.

Ny lydelse enligt lag (2026:486):

Varje medlem ska betala en avgift till bostadsrättsföreningen i form av en insats när bostadsrätt upplåts till honom eller henne. Föreningen har dessutom rätt att ta ut en årsavgift för den löpande verksamheten samt, om det anges i stadgarna, upplåtelseavgift, överlåtelseavgift och avgift för andrahandsupplåtelse.

Det enda som ändras är att pantsättningsavgiften stryks. Resten av paragrafen är oförändrad, och överlåtelseavgiften finns kvar. Kravet i 9 kap. 5 § att stadgarna ska ange om pantsättningsavgift tas ut försvinner också.

Lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer, och enligt propositionen först när registret är klart att tas i bruk. Lantmäteriet samlar in uppgifter från föreningarna från våren 2027, och enligt myndighetens tidslinje ska registret tas i bruk den 1 januari 2030. Fram till dess gäller den nuvarande lydelsen, och föreningen får ta ut pantsättningsavgift om stadgarna säger det.

Regeringen skriver att föreningarna inte behöver ändra sina stadgar när lagen träder i kraft. Den avvisade också remissinstansernas önskemål om att föreningarna i stället skulle få ta ut en egen registreringsavgift. Registret ska drivas med avgifter som Lantmäteriet tar ut för registreringar och för uppgifter ur registret, och enligt propositionen bör Lantmäteriet kunna bestämma hur stora de blir. Några belopp anges inte i propositionen.

Hela tidslinjen, vad som registreras och hur gamla panter förs över står i Bostadsrättsregistret.

Upplåtelseavgift i nyproduktion

Upplåtelseavgiften är något annat. Den kan tas ut när föreningen upplåter en bostadsrätt, till exempel i nyproduktion eller när en hyresrätt ombildas, och betalas utöver insatsen om stadgarna tillåter det. Den är inte en avgift för föreningens administration, utan en del av det du betalar för bostadsrätten. Enligt förarbetena kan den användas när marknadsvärdet vid upplåtelsen är högre än insatsen, men den behöver inte motsvara skillnaden. Lagen sätter inget tak.

Vid ombildning får föreningen ta ut upplåtelseavgift först en månad efter att hyresgästen erbjudits att köpa, och under de första sex månaderna får den högst motsvara ränta på insatsen enligt räntelagen. Hur köpet går till steg för steg finns i Ombildning till bostadsrätt. Mer om förhandsavtal, insats och lån i Bolån till nyproduktion.

Bostadsrätt jämfört med hus och ägarlägenhet

En bostadsrätt har varken lagfart eller pantbrev, så du betalar ingen stämpelskatt. Hur pantsättningen fungerar och vad föreningens ekonomi betyder för lånet läser du i Bolån på bostadsrätt. Vad lagfart och pantbrev kostar när du köper hus finns i Lagfart och pantbrev, och skillnaden mot en ägarlägenhet i Ägarlägenhet.

Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning. Kontrollera alltid villkoren hos banken eller myndigheten.