Lånelöfte och KALP – så räknar banken ut hur mycket du får låna

Innan du går på visning behöver du veta hur mycket du får låna. Det får du besked om genom ett lånelöfte. För att bestämma beloppet gör banken en kalkyl över vad du har kvar att leva på, en så kallad KALP, med en ränta som är högre än den du faktiskt kommer att betala.

Vad är ett lånelöfte?

Ett lånelöfte är ett preliminärt besked om hur mycket banken är beredd att låna ut till dig för att köpa en bostad. Det är gratis och inte bindande, varken för dig eller för banken. Nordea skriver till exempel att deras lånelöfte gäller i 6 månader; hos andra banker brukar giltighetstiden vara 3–6 månader.

Lånelöftet bygger på uppgifterna du lämnar och på en kreditupplysning. Det gäller under förutsättning att uppgifterna stämmer och att bostaden du köper godkänns som säkerhet. Ändras din ekonomi, till exempel om du byter jobb, kan banken behöva göra en ny bedömning.

Så fungerar KALP-kalkylen

KALP står för kvar att leva på. Banken räknar ut vad hushållet har kvar varje månad när alla kostnader är betalda. Enligt Riksbankens genomgång av bankernas kreditprövning ingår i stort sett tre delar:

• Lånerelaterade utgifter: räntekostnader beräknade med en kalkylränta som är högre än den faktiska räntan, och amortering.
• Schabloner för levnadskostnader och boendets drift: till exempel mat, el, hushållsartiklar, transporter och avgift till föreningen. Schablonen beror bland annat på hur många ni är i hushållet.
• Skatt: inkomsten räknas efter skatt.

Blir det positivt belopp kvar klarar du kalkylen. Blir det negativt får du inte låna det beloppet, även om du har en stor kontantinsats.

Exempel från Riksbankens genomgång: ett ensamstående hushåll med 24 500 kronor i disponibel inkomst som köper en bostadsrätt med lån på 1,8 miljoner kronor. Med 7 procents kalkylränta och 2 procents amortering blev det 200 kronor kvar i månaden, alltså precis godkänt.

Kalkylräntan

Kalkylräntan är bankens stresstest: klarar du lånet om räntan stiger? Bankerna bestämmer själva hur hög den ska vara. Vissa utgår från räntan på en femårig säkerställd obligation med ett påslag, ibland med ett golv för hur lågt kalkylräntan får gå. I Riksbankens exempel räknas med 6–7 procent, betydligt över dagens bolåneräntor. Det är därför lånelöftet ofta blir lägre än du kanske räknat med.

Kalkylräntan har varierat mindre än de faktiska bolåneräntorna över tid. När räntorna sjunker ökar därför ditt låneutrymme mindre än man kanske tror.

Skuldkvot

Utöver KALP har många banker interna tak för hur stora skulderna får vara i förhållande till inkomsten. Banken kan säga nej även om KALP-kalkylen går ihop. Det skärpta amorteringskravet vid hög skuldkvot är borttaget sedan 1 april 2026, men bankernas egna skuldkvotstak finns kvar. Har du fått nej, läs Nekad bolån.

Så får du ett högre lånelöfte

• Minska andra skulder. Billån, privatlån och krediter tar upp utrymme i kalkylen, även outnyttjade kortkrediter hos vissa banker.
• Ansök tillsammans. Två inkomster ger större utrymme i kalkylen, men ni blir också båda betalningsansvariga för hela lånet.
• Jämför banker. Kalkylräntor och schabloner skiljer sig mellan bankerna, så samma ekonomi kan ge olika lånelöften.
• Räkna på boendekostnaden. En lägre månadsavgift eller lägre driftkostnad ger mer utrymme för själva lånet.

Räkna på lån, belåningsgrad och amortering i bolånekalkylatorn, och läs om reglerna för kontantinsats och amorteringskrav.

Är du egenföretagare, pensionär eller köper tillsammans med någon finns fler tips i Bolån som egenföretagare, Bolån som pensionär och Bolån med sambo. Köper du en bostadsrätt påverkar föreningens avgift hur mycket du får låna, se Bolån på bostadsrätt.

Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning. Kontrollera alltid villkoren hos banken eller myndigheten.