Den som köpte bostad 2025 lånade i mitten av fördelningen 1 870 000 kronor, enligt Finansinspektionens statistik över nya bolån. Det är medianen: hälften lånade mer och hälften mindre. Genomsnittet är högre, eftersom stora lån i Stockholm drar upp det. Den senaste siffran FI har publicerat för genomsnittet gäller 2024: 2,25 miljoner kronor, mot en median på 1,9 miljoner samma år. Totalt hade svenska hushåll 4 349 miljarder kronor i bostadslån i augusti 2026, enligt SCB.
Siffrorna nedan gäller nya bolån om inget annat anges, alltså lån som bankerna betalade ut under året. Dagens räntor finns i vår bolånestatistik.
Nyckeltal för nya bolån
| Nyckeltal | Värde | År och källa |
|---|---|---|
| Nytt lån vid bostadsköp, median | 1 870 000 kr | 2025, FI |
| Nytt lån vid bostadsköp, genomsnitt | 2 250 000 kr | 2024, FI |
| Tilläggslån, median | 300 000 kr | 2025, FI |
| Tilläggslån, genomsnitt | 600 000 kr | 2024, FI |
| Belåningsgrad vid bostadsköp, genomsnitt | 70,9 procent | 2025, FI |
| Belåningsgrad för alla nya bolån, genomsnitt | 64,5 procent | 2025, FI |
| Andel nya låntagare som amorterar | 84,6 procent | 2025, FI |
| Amortering per månad, genomsnitt (bland dem som amorterar) | 3 800 kr | 2024, FI |
| Amortering per månad, median | drygt 3 100 kr | 2024, FI |
| Ränta och amortering som andel av inkomsten efter skatt, median för bostadsköpare (efter ränteavdrag) | 13,2 procent | 2025, FI |
| Nya bolån totalt under året | 581 miljarder kr | 2025, FI |
Genomsnittlig skuldkvot, lånet i förhållande till årsinkomsten, finns med fördelning och tidsserie i guiden om skuldkvot för bolån. Bostadsköparna 2025 lånade i genomsnitt knappt tre gånger hushållets inkomst före skatt.
Genomsnitt eller median?
Genomsnittet är summan av alla lån delad med antalet. Medianen är lånet i mitten. Bolånen är skevt fördelade: de flesta ligger mellan 1 och 3 miljoner kronor, men en mindre grupp lånar mycket mer, och de lånen drar upp genomsnittet. 2024 var genomsnittet för bostadsköpare ungefär 350 000 kronor högre än medianen.
Så fördelade sig de nya lånen vid bostadsköp 2024, enligt FI:s diagramdata:
| Lånets storlek | Andel av bostadsköparna |
|---|---|
| Under 500 000 kr | 7 procent |
| 0,5–1 miljon kr | 15 procent |
| 1–2 miljoner kr | 33 procent |
| 2–3 miljoner kr | 21 procent |
| 3–4 miljoner kr | 12 procent |
| Över 4 miljoner kr | 12 procent |
Ett lån på 2 miljoner kronor låg alltså nära mitten: drygt hälften av köparna lånade mindre. Nästan var fjärde lånade mer än 3 miljoner kronor. Av dem som lånade över 4 miljoner köpte drygt 65 procent bostad i Stockholmsområdet.
Tilläggslånen är mycket mindre. Drygt två av tre var under 500 000 kronor 2024.
Räkneexempel: Ett lån på 1 870 000 kronor, medianen 2025, med 3,5 procents ränta kostar 65 450 kronor om året, eller 5 454 kronor i månaden före ränteavdrag. Motsvarar lånet 85 procent av priset kostade bostaden 2 200 000 kronor och kontantinsatsen var 330 000 kronor. Belåningsgraden är över 70 procent, så lagen kräver 2 procents amortering: 37 400 kronor om året, eller 3 117 kronor i månaden. Totalt blir det 8 571 kronor i månaden. Med genomsnittslånet 2 250 000 kronor blir samma räkning 6 563 kronor i ränta och 3 750 kronor i amortering, cirka 10 300 kronor i månaden.
Vad ränteavdraget sänker kostnaden med står i Ränteavdrag 2026. Månadskostnaden för andra lånebelopp finns i Vad kostar ett bolån?, och du kan räkna på ditt eget lån i bolånekalkylatorn.
Utvecklingen 2020–2025
FI:s tidsserie, publicerad 21 maj 2026. Bolånen totalt är SCB:s siffror för alla utestående bolån i Sverige.
| År | Bolån totalt, mdr kr | Nya bolån, mdr kr | Median vid bostadsköp, kr | Belåningsgrad vid köp, % | Amorterar, % |
|---|---|---|---|---|---|
| 2020 | 3 546 | 597 | 1 611 000 | 71,0 | 86,5 |
| 2021 | 3 771 | 666 | 1 887 000 | 69,9 | 87,5 |
| 2022 | 3 996 | 578 | 1 849 000 | 69,7 | 86,1 |
| 2023 | 4 065 | 420 | 1 740 000 | 68,2 | 82,9 |
| 2024 | 4 098 | 528 | 1 865 000 | 69,0 | 83,5 |
| 2025 | 4 190 | 581 | 1 870 000 | 70,9 | 84,6 |
Medianlånet vid bostadsköp var 2025 i stort sett detsamma som 2021, efter en nedgång 2023. Volymen nya lån 2025 var större än 2024 och ungefär lika stor som 2022, men mindre än 2020 och 2021. FI:s rapport från 2025 anger medianen för 2024 avrundad till 1,9 miljoner kronor; tidsserien från 2026 anger 1 865 000 kronor. FI skrev 2025 att en översyn av stickprovet ger vissa historiska revideringar, så äldre siffror kan skilja sig mellan publikationerna.
Hela bolåneskulden, inte bara nya lån
- Total skuld. Hushållens utestående bostadslån var 4 349 miljarder kronor i augusti 2026, enligt SCB. Bostadslånen var 83 procent av hushållens lån, och de växte med 3,5 procent på ett år. 77 procent av bostadslånen hade rörlig ränta.
- Skuldkvot. Riksbanken skriver i Finansiell stabilitet 2026:1 att hushållens samlade skulder i förhållande till inkomsterna är på samma nivå som för tio år sedan. Enligt data från 2023 hade drygt en tredjedel av bolånetagarna en skuldkvot över 300 procent, nästan 700 000 hushåll, och cirka 6 procent en skuldkvot över 450 procent. De med skuldkvot över 300 procent står för drygt hälften av bolånen.
FI, SCB och Riksbanken redovisar ingen aktuell genomsnittlig bolåneskuld per hushåll för alla bolånetagare, bara den totala skulden och statistik över nya lån. En sådan siffra går därför inte att belägga.
Belåningsgraden vid bostadsköp
Belåningsgraden är lånet delat med bostadens värde. Bostadsköparna 2025 hade i genomsnitt 70,9 procent, högre än något år 2021–2024. Fördelningen är ojämn: 50,9 procent av köparna lånade 81–85 procent, alltså upp till det bolånetak som gällde då, medan 18,7 procent lånade högst hälften av värdet.
Sedan 1 april 2026 får du låna upp till 90 procent av värdet vid köp. Enligt SCB låg 37 procent av de nya och omförhandlade bolånen på 70–90 procent av värdet i april 2026, mot 35 procent i mars, och 71 procent låg över 50 procent. SCB kallar det andelar av hushållen, men diagrammet siffrorna hör till visar andelar av lånevolymen i nya avtal, där även omförhandlade och flyttade lån ingår. Stora lån väger alltså tyngre än små, och SCB räknar på bostadens aktuella marknadsvärde, inte på det värde som styr amorteringen. FI:s siffror för 2025 gäller reglerna före ändringen. Hur stor insats som krävs står i Kontantinsats, och du räknar fram din belåningsgrad i kalkylatorn för belåningsgrad.
Amortering för nya bolånetagare
84,6 procent av de nya bolånetagarna amorterade 2025. I FI:s stickprov för 2024 var den genomsnittliga amorteringstakten 2,2 procent av lånet per år bland dem som amorterade, och medianlåntagaren amorterade 2 procent. Var tionde amorterade mer än 7 200 kronor i månaden.
Under hela den period som tabellerna visar gällde FI:s amorteringskrav, med det skärpta kravet på en extra procent för den som lånade mer än 4,5 gånger inkomsten. Sedan 1 april 2026 gäller lagen om begränsning av bostadskrediter, och då avgör bara belåningsgraden lagens krav. Dagens regler finns i Amorteringskrav och bolånetak 2026, och hur reglerna har ändrats över tid i Bolånereglerna genom åren.
Storstad och resten av landet
FI:s rapport från 2025 visar var de nya låntagarna fanns 2024. 28,7 procent bodde i Stockholmsregionen, 11,5 procent i Göteborgsregionen, 6,9 procent i Malmöregionen, 18,5 procent i övriga stora städer och 34,3 procent i resten av landet.
FI redovisar inte genomsnittligt lån per region. Men lånen är störst i Stockholm, och där är det också vanligast att låna mycket i förhållande till inkomsten. Andel av bostadsköparna med en skuldkvot över 450 procent 2024:
| Region | Andel med skuldkvot över 450 procent |
|---|---|
| Stor-Stockholm | 11,0 procent |
| Stor-Göteborg | 6,9 procent |
| Stor-Malmö | 2,8 procent |
| Övriga städer | 1,9 procent |
| Övriga landet | 1,7 procent |
Hushåll i Stockholm och Göteborg stod för över 76 procent av köparna med så hög skuldkvot.
Ålder
| Ålder | Andel av bostadsköparna 2025 |
|---|---|
| Under 31 år | 25,1 procent |
| 31–40 år | 31,1 procent |
| 41–50 år | 17,9 procent |
| 51–64 år | 19,4 procent |
| Över 64 år | 6,4 procent |
Yngre köpare lånar mer av bostadens värde. Bland köpare under 30 år lånade fler än sex av tio mer än 80 procent av värdet 2024. De amorterar också oftare: bara 8 procent av de nya låntagarna 18–30 år amorterade inget 2024, mot 45 procent av dem som var 65 år eller äldre. FI förklarar skillnaden med att unga i regel har högre belåningsgrad och skuldkvot och därför ska amortera mer enligt kraven.
Villa eller bostadsrätt
Lånen ser olika ut beroende på bostadstyp. Ungefär 60 procent av de nya bolånen med villa som säkerhet var tilläggslån 2024, alltså en utökning av lånet på ett hus som hushållet redan ägde. För bostadsrätter gällde ungefär 80 procent av lånen köp av bostad.
En bostadsrättsköpare har också en del av föreningens lån. Räknar man in den andelen var den genomsnittliga skuldkvoten för nya låntagare med bostadsrätt 359 procent 2024, mot 289 procent utan föreningens skuld, enligt FI:s diagramdata. Hur du bedömer föreningens lån står i Brf:ens skuld per kvadratmeter.
Betalningarna för boendet var 29,8 procent av den disponibla inkomsten för dem som köpte bostadsrätt 2024 och 27,6 procent för dem som köpte villa. FI räknar då in ränta efter ränteavdrag, amortering, energi, drift och slitage och för villor även bostadsskatter.
Om statistiken
- FI:s bolånekartläggning bygger på data från de åtta största bolåneinstituten: Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Nordea, SBAB, SEB, Skandiabanken och Swedbank. De stod för nästan 94 procent av bolånen 2024. Rapporten från 2025 bygger på ett stickprov av alla nya bolån som betalades ut 26 augusti–2 september och 23–30 september 2024 (s. 6). Tidsserien från maj 2026 bygger på den årliga datainsamling som FI har gjort sedan 2011; promemorian anger inte stickprovets perioder för 2025.
- Nya bolån är lån vid köp, tilläggslån på en bostad man redan äger och lån som flyttas mellan banker. Medianen och genomsnittet i tabellerna gäller bostadsköp om inget annat anges.
- SCB:s finansmarknadsstatistik omfattar lån från banker och andra monetära finansinstitut med bostad som säkerhet. Blancolån till bostadsköp ingår inte.
Är du ny på bolån förklarar Så fungerar bolån grunderna, och begreppen i tabellerna finns i ordlistan för bolån. Vill du veta vad ditt eget låneavtal säger om ränta och amortering, se Skuldebrev och villkor. Vill du jämföra räntan du har fått med bankernas listräntor, se jämförelsen på startsidan.
Källor
- Finansinspektionen: Svenska bolån 2025 – statistik, tidsserier, promemoria 21 maj 2026, tabell 1 och 2
- Finansinspektionen: FI samlade banker till rundabordssamtal om bolån, 21 maj 2026
- Finansinspektionen: Den svenska bolånemarknaden 2024, rapport 2 april 2025, s. 6–15, 17–18, 21–22, 27 och 33, med statistikbilaga (diagram 5, 10, 14 och 23) och rapportsida
- SCB: Finansmarknadsstatistik augusti 2026, statistiknyhet 25 september 2026
- SCB: Hushåll använder nytt bolånetak, pressmeddelande 29 maj 2026
- Riksbanken: Finansiell stabilitet 2026:1, 29 maj 2026, s. 20
- Finansinspektionen: FI upphäver föreskrifter och allmänna råd om bolån – lag tar över, 19 mars 2026
- Riksdagen: Lag (2026:226) om begränsning av bostadskrediter, hämtad 16 oktober 2026
Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning. Kontrollera alltid villkoren hos banken eller myndigheten.