Skuldkvoten är hushållets lån delat med hushållets årsinkomst före skatt. Lånar ni 2 700 000 kronor och tjänar 540 000 kronor om året är skuldkvoten 5, eller 500 procent. Sedan 1 april 2026 påverkar skuldkvoten inte längre hur mycket du måste amortera, och lagen har inget tak för den. Men flera banker har egna skuldkvotstak. De som anger sitt tak ligger mellan 5 och 6 gånger inkomsten, och taket begränsar hur mycket du får låna även om resten av kalkylen går ihop.

Så räknar du ut skuldkvoten

Dela skulderna med årsinkomsten före skatt. Köper ni tillsammans räknar ni med båda inkomsterna och alla lån ni har eller ska ta.

Det finns två sätt att räkna, och det är därför siffrorna ibland inte stämmer mellan olika sidor:

  • Bara bolån. Finansinspektionen räknar skuldkvoten som hushållets totala bolån delat med inkomsten före skatt, och Nordea gör likadant på sin sida om skuldkvot. Danske Bank beskriver båda varianterna men skriver att det är den här banken tittar på.
  • Alla skulder. Sparbanken Tanum beskriver en total skuldkvot där bolån, privatlån, billån, studielån och andra smålån räknas in. Handelsbanken skriver att skuldkvoten visar hur stor din totala skuld är i förhållande till bruttoinkomsten.

Vad som räknas som inkomst bestämmer banken. Nordea skriver att barnbidrag och studiebidrag räknas in utöver lönen.

Räkneexempel: Ni tjänar tillsammans 45 000 kronor i månaden före skatt, alltså 540 000 kronor om året. Bolånet blir 2 500 000 kronor och ni har dessutom ett billån på 150 000 kronor och CSN-lån på 200 000 kronor. Räknat på bara bolånet är skuldkvoten 2 500 000 / 540 000 = 4,63, eller 463 procent. Räknat på alla skulder är den 2 850 000 / 540 000 = 5,28, eller 528 procent.

Fråga banken vilken variant den använder. Skillnaden kan avgöra om ni hamnar under eller över taket.

Bankernas skuldkvotstak

Taket är långivarens egen regel och skiljer sig mellan långivarna. Det här anger de själva, kontrollerat den 16 oktober 2026:

Långivare Skuldkvotstak Källa
SBAB 5,5 gånger bruttoinkomsten, i praktiken upp till och med 5,49 Bankens sida och årsredovisningen för 2025 (550 procent)
Danske Bank Riktlinje: lånet bör inte överstiga 5,5 gånger bruttolönen Bankens sida om bolån
Stabelo Upp till 6 gånger hushållets bruttoinkomst (600 procent) Stabelos guide, uppdaterad 22 september 2026
Ålandsbanken Normalt högst 5 årsinkomster före skatt Bankens sida om bolån, som i andra delar beskriver reglerna före 1 april 2026
SEB 5 gånger bruttoinkomsten, med viss flexibilitet Frågor och svar från 12 april 2022, inte bekräftat för 2026
Nordea Inget skuldkvotstak Bankens sida om skuldkvot

Handelsbanken, Swedbank, Länsförsäkringar och Skandia anger inget tak på de bolånesidor vi har gått igenom. Det betyder inte att de saknar en gräns, bara att den inte är publicerad.

SEB skriver att banken kan gå högre för yngre låntagare eller när det finns andra tillgångar, och Stabelo att det högsta belopp som beviljas kan bli lägre än taket, till exempel vid höga utgifter i förhållande till inkomsten. Taket är alltså en övre gräns, inte ett löfte om att få låna så mycket.

Inget skuldkvotstak finns i lag. Betänkandet Reglering av hushållens skulder (SOU 2024:71) övervägde ett tak på 550 procent av bruttoinkomsten, kombinerat med en flexibilitetskvot på 10 procent. Regeringen tog inte ställning till det i propositionen om de nya bolånereglerna, men skrev att det kan finnas skäl att återkomma till frågan.

Vad 5,5 gånger inkomsten ger

En tumregel: vid 5,5 gånger ger varje 10 000 kronor i månadslön före skatt 660 000 kronor i låneutrymme (10 000 × 12 × 5,5).

Räkneexempel: Hushållet tjänar 45 000 kronor i månaden före skatt, 540 000 kronor om året. Med 5,5 gånger blir taket 540 000 × 5,5 = 2 970 000 kronor. Med SBAB:s 5,49 blir det 2 964 600 kronor, med 5 gånger 2 700 000 kronor och med Stabelos 6 gånger 3 240 000 kronor.

Har hushållet också ett billån på 150 000 kronor och CSN-lån på 200 000 kronor, totalt 350 000 kronor, beror resultatet på hur banken räknar:

  • Banken räknar alla skulder: utrymmet för bolånet blir 2 970 000 − 350 000 = 2 620 000 kronor.
  • Banken räknar bara bolån: taket är fortfarande 2 970 000 kronor. Billånet och studielånet påverkar ändå kalkylen, eftersom månadskostnaden tas från det du har kvar att leva på. SBAB skriver att banken tittar på studielån, billån och andra krediter när den bedömer hur mycket du kan låna.

Skuldkvotstaket är bara en av två gränser. Banken räknar också på vad du har kvar att leva på med en högre kalkylränta. Med 7 procents kalkylränta och 2 procents amortering motsvarar 2 970 000 kronor 17 325 kronor i ränta och 4 950 kronor i amortering per månad före ränteavdrag. Räcker inte inkomsten efter skatt till det plus levnadskostnader och boendets drift är det KALP-kalkylen och kalkylräntan som sätter gränsen, inte skuldkvotstaket. Den lägsta av de två gränserna avgör ditt lånelöfte.

Pröva båda gränserna i kalkylatorn Hur mycket kan jag låna?. Där kan du ändra skuldkvotstaket (5,5 som standard) och fylla i andra lån, som dras av från utrymmet som om banken räknade alla skulder.

Skuldkvoten och amorteringen

Fram till 1 april 2026 fick den som lånade mer än 4,5 gånger hushållets bruttoinkomst amortera en procent extra per år. Det skärpta kravet försvann när Finansinspektionens föreskrifter upphävdes och lagen om begränsning av bostadskrediter började gälla. Lagen har inget krav kopplat till inkomsten. I dag avgör bara belåningsgraden hur mycket du måste amortera enligt lagen, även om banken kan kräva mer.

Det påverkar också hur mycket du får låna. Regeringen konstaterar i propositionen att hushållen kan ta större lån i förhållande till inkomsten, eftersom utrymmet ökar i bankernas KALP-kalkyler när den extra amorteringen försvinner.

Har du ett äldre lån med skärpt amortering sänks den inte av sig själv. Hur du gör och vilka amorteringskrav som gäller nu står i Amorteringskrav och bolånetak 2026.

Varför det skärpta kravet infördes och togs bort står i amorteringskravets historik.

Så hög skuldkvot har andra bostadsköpare

Finansinspektionens statistik räknar bara bolån och inkomst före skatt. Genomsnittet för nya bolån, i procent av inkomsten:

År Alla nya bolån Bostadsköp Tilläggslån
2020 292,1 304,8 275,2
2021 312,7 330,0 289,5
2022 306,3 320,9 284,1
2023 281,2 288,7 267,2
2024 278,1 289,6 261,4
2025 279,7 295,4 267,9

Den som köpte bostad 2025 lånade alltså i genomsnitt knappt 3 gånger hushållets årsinkomst. För hushållet med 540 000 kronor om året motsvarar det ett bolån på ungefär 1,6 miljoner kronor, långt under ett tak på 5,5.

Fördelningen bland bostadsköpare 2025:

Skuldkvot Andel av bostadsköparna
0–150 procent 13,3 procent
151–300 procent 37,8 procent
301–450 procent 41,8 procent
451–550 procent 5,3 procent
Över 550 procent 1,8 procent

Ingen myndighet anger vad som är en rimlig skuldkvot. Siffrorna visar att drygt hälften av köparna lånade högst 3 gånger inkomsten och att 7 procent lånade mer än 4,5 gånger.

Hur stora lånen är i kronor, med median, genomsnitt och skillnader mellan regioner, står i Genomsnittligt bolån.

Om skuldkvoten blir för hög

  • Lös eller minska andra lån. Räknar banken alla skulder ger varje krona du betalar av på billånet eller ett privatlån en krona mer i utrymme för bolånet.
  • Låna tillsammans. En medsökande inkomst höjer taket, men båda blir ansvariga för hela lånet. Om ägarandelar och olika insatser, se Köpa bostad tillsammans.
  • Jämför bankernas tak. Taken skiljer sig med upp till en årsinkomst mellan långivarna i tabellen, och Nordea har inget alls. Det hjälper bara om du också klarar bankens KALP-kalkyl.
  • Lägg mer kontantinsats. Ett mindre lån ger en lägre skuldkvot. Reglerna för insatsen står i Kontantinsats.

Har banken redan sagt nej, ta reda på om det var skuldkvoten, kalkylen eller något annat som avgjorde. Läs mer i Nekad bolån. Köper du din första bostad finns hela processen i Köpa första bostaden.

Källor

Innehållet är allmän information och inte personlig rådgivning. Kontrollera alltid villkoren hos banken eller myndigheten.